Cecilia Sikström på Thielska Galleriet

Vi besökte Cecilia Sikströms utställning på Thielska Galleriet på Djurgården som pågick fram till den 26 maj 2002. De flesta av bilderna går att klicka på så Ni kan se dem i bättre upplösning och större format.

Exteriören på Thielska Galleriet en vacker vårdag. Till vänster ser vi Cecilia Sikström posera framför en av sina målningar.

Ulf Linde, Thielska Galleriets intendent, skriver om Cecilia:

"Det första jag såg av henne var ett slags stilleben som jag inte begrep ett dugg av tills jag fick syn på något egendomligt i ett hörn av ateljén: en anordning av glas och spegelglas, inte mycket större än en literkartong, där några snäckor låg utspridda, speglade i all oändlighet - det var den anordningen hon hade målat av! Vem skulle ha fått en sådan idé? En tid senare gjorde hon väldiga skulpturer, modellstudier av halm och gips, spretiga och spröda så att de knappt höll ihop.

Cecilia Sikströms kraft utvecklas när hon tar spjärn mot materialet. Hon vill - men färgen och teckningen vill något annat. Inför en just uppstruken färg skäller de andra färgerna NEJ! - och hon tar bort den. Så fortsätter hon... Därför finns det heller inte något specifikt Sikströmsk kolorit, inga till leda upprepade färgklanger. De två-tre färger som hon satt an duken kräver att kompletteras av en fjärde, femte o s v. Ibland är klangen hård - kadmiumrött, ultramarin och svart t ex - ibland byggs den upp av bara ljusa ockratoner och neapelgult.

Hon är fenomenalt lyhörd.

Hennes val av motiv är också egensinnigt - Botticellis Venus, Wertmüllers Marie Antoinette, ett gammalt bleknat foto av Edith Södergran, Marlene Dietrich... - kvinnofigurer som inte har särskilt mycket gemensamt.

Om de nu inte står för olika sidor hos henne själv. Hon är tillräckligt utrustad för det."

Ulf Linde