Etsningar

Catharina Warme-Hellström har bjudit in oss till sin ateljé för att följa hennes arbete i att ta fram en etsning.

Catharina hämtar mycket inspiration till sitt konstnärskap i sin vackra trädgård som också angränsar till skogen. Hon värnar om både sina växter och de djur som så gärna kommer och besöker hennes trädgård.

Catharina har en egen tryckpress i sin ateljé och gör allt arbete själv.

Efter att ha följt Catharina i arbetet med att trycka en etsning under två veckors tid har vi lärt oss att etsningstekniken kräver - förutom konstnärlighet - enormt mycket arbete, noggrannhet, energi och uthållighet.

Provtrycket i grönt nedan kommer så småningom att införlivas i ett nytt konstverk av Catharina. Hon kombinerar alltid flera grafiska tekniker i sina konstverk.

Den grafiska tekniken etsning är exempel på djuptryck, vilket innebär att etsade partier i tryckplattan (i Catharinas fall kopparplåten) fylls med färg, som sedan under stort tryck förs över på papper.

Välkommen till vår "resa" i att försöka delge hur detta arbete går till!

Kopparplåten värms på en värmeplatta inför den så kallade hårdgrundningen med asfalt.

Asfalt används som hårdgrund. Det är viktigt med en god grund. Den ska vara lättarbetat - inte så mjuk att den klibbar men inte heller så hård att den blir spröd och lätt flagnar av.

Asfalten rullas ut till en tunn film. Kopparplåten täcks med denna hårdgrund för att skydda plåten mot etsningsvätskan (järnkloridlösning).

Kopparplåten penslas med shellack för att skydda plåtens baksida från att etsas. Shellacken förbereder Catharina själv genom att blanda Shellack-flingor i T-sprit till en lagom konsistens.

Smörpapperet med blyertskissen placeras på kopparplåten.

Teckning på kopparplåten sker med etsarnålen med svagt tryck - något spår i själva plåten bör inte uppstå.

Är man däremot alltför lätt på handen friläggs inte kopparen helt och etsningsvätskan kommer följaktligen inte åt att etsa linjen.

Kopparplåten är förberedd för den första etsningen.

Närbild av detalj i föregående bild. Kopparplåten är förberedd för den första etsningen.

Förberedning av etsningsvätskan -
järnkloridlösning (24%) till första etsningen.

Catharina föredrar järnkloridlösning framför salpetersyra och saltsyra som också är vanligt förekommande etsningsvätskor. Den etsade linjens karaktär är till en del beroende av den syra/vätska som används vid etsningen.

Med en aerometer kontrolleras järnkloridlösningens densitet.

En lägre koncentration av järnklorid gör etsningen långsammare. Vid allför snabb etsning riskeras att grunden skadas eller att tätt ritade linjer etsas ihop. Etsningens hastighet är också beroende av badets temperatur.

Kopparplåten sänks ned i tråget med järnkloridlösning för den första etsningen och draglådans lock stängs.

Efter 35 minuter tas kopparplåten upp ur etsningsbadet. Etsningstiden kan variera avsevärt, alltifrån någon minut till åtskilliga timmar, beroende på den bredd och must som linjerna avser få på det färdiga trycket.

Järnkloridlösningen omhändertas och återanvänds. Järnkloridlösning är miljövänligare än syrorna men även den kräver att man använder skyddsglasögon och skyddskläder vid hantering. Fläckar på kläder medför hål efter en tid.

Catharina placerar kopparplåten under ett punktutsug. Den flytande asfaltsfärgen är lösningsmedelbaserad och avger en stark lukt.

Catharina håller upp den färdigmålade kopparplåten inför etsning nummer 2.

Gummispackelbiten placeras på plåten.
Bitarna är till för att inte kopparplåten skall ligga dikt an mot trågets botten.

Kopparplåten sänks ned i tråget. Nu ska plåten etsas i flera timmar till önskat resultat. Det är de icke övermålade ytorna som etsas. Resultatet kontrolleras med jämna mellanrum.

Resultat efter den andra etsningen.

Flatbitning innebär att hela ytor utsätts för etsningsvätskans angrepp utan någon skyddande grund. Den får då snabbt en skrovlighet som i tryck ger en grå ton.

Asfaltsskiktet avlägsnas från plåten med lacknafta.

Rengöring av de etsade partierna med stålull.

Rengöring med stålull.

Catharina bearbetar alltid sina kopparplåtar genom att klippa ut konstverkets profil - vilket är en metod som inte är så vanlig bland konstnärer. Det ger ett speciellt uttryck som Catharina vill uppnå.

Tillklippning av plåten med en bänkplåtsax.

Filning på plåtens kant.

Färdigt resultat och plåten är färdigbearbetad för ett första provtryck.

Papperet som Catharina använder är ett tyskt Hanemühle-papper och består av 50% bomull och 50% papper.

Förutom att papperet ska ha en vacker yta, så krävs det även att det har en lämplig tjocklek, färgmottaglighet, styrka och smidghet samt att det är träfritt och inte gulnar.

Papperets tjocklek räknas efter papperets vikt i gram per kvadratmeter.

För att öka papperets smidighet och följsamhet måste det före användandet genomfuktas.

Beredning av tryckfärg för djuptryck. För att tryckfärgen ska bli lite tunnare och smidigare så blandas den med en aning rå linolja. Olika tekniker ställer skilda krav på färgen.

Koppartryckpressen består i princip av två stålvalsar monterade i en ram. Mellan dessa valsar vilar tryckbädden. Här justerar Catharina trycket med skruvar som höjer eller sänker den övre valsen.

Tryckfärgen appliceras med en gummispackel. Kopparplåten ligger kvar på värmehällen för att hållas varm så att färgen lättare flyter ut och blir mer lättarbetad. När infärgningen är klar lyfts den av från värmehällen.

Överflödet av tryckfärg torkas av med en duk av tarlatanväv som är hopvikt till en slät boll. Plåten torkas i olika riktningar tills bilden tydligt skönjs.

Utseende efter avtorkningen med tarlatanväv. Torkningen görs med lätt tryck på handen och man bör undvika att stanna med trasan på själva plåtytan, vilket annars lätt resulterar i fula tryckfärgsprickar.

Plåten värms på värmehällen en kort stund och är nu klar för ett första provtryck. Även efter en mycket omsorgsfull avtorkning stannar en ytterst tunn film av tryckfärg kvar över hela plåten och ger i tryck en tryckton. Självklart krävs mycket erfarenhet för att få ett bra resultat.

Kopparplåten placeras ovanpå mallen på tryckbädden.

Papperet placeras på kopparplåten.

Därefter läggs tryckfiltarna försiktigt på plats ovanpå papperet. För att det fuktade tryckpapperet ska pressas ned i plåtens alla linjer och fördjupningar är ett par filtar lagda mellan valsarna.

Tryckbädden har nästan åkt över till andra sidan.

Nu får vi se det spännande resultatet.

Det första provtrycket tillsammans med originalplåten. Detta provtryck är bara ett led i processen för att se resultatet efter den andra etsningen.

Tvättning med lacknafta för att få bort tryckfärgen.

Detaljstudie från vänster till höger. Detalj av den asfaltsmålade kopparplåten. Det är de asfaltsmålade ytorna som inte etsas.

Motsvarande område på den etsade plåten. Här syns de flatetsade (flatbitna) ytorna väl = de mörka ytorna. Observera att plåten är spegelvänd jämfört med provtrycket i den högra bilden.

Detalj provtryck ett. Den flatetsade ytan som inte är alltför grund ger i trycket en mjuk svart kontur, beroende på att något mer tryckfärg samlas vid tröskeln mellan den etsade och den icke etsade plåtytan.

Akvatintetsningen är en tonetsningsmetod, det vill säga istället för linjer etsas hela ytor eller egentligen en mängd ytterst små fläckar som för ögat flyter samman till en tonad yta.

I följande bildserie visar vi hur det går till.

Akvatintskåp - på skåpets botten ligger asfaltspulver som virvlas upp av borstar som roterar när man vevar på veven som sitter på skåpets utsida.

Sedan pulvret virvlats upp läggs plåten på en ribbhylla i skåpets mitt. Asfaltpulvret dalar sakta ned på kopparplåten.

Plåten sänks ned i etsningsbad nummer 3 som får verka i 25 minuter.

Resultat efter den tredje etsningen. Asfaltsprickarna bildar ett raster som skyddar plåten från etsningsvätskan - övriga partier etsas. Detta medför att tryckfärgen fäster på de etsade ytorna och skulle ett provtryck tas direkt efter den tredje etsningen så skulle trycket bli nästintill svart över hela ytan med endast konturer av mönstret.

Förstoring av detalj i bilden till vänster. Här syns asfaltsprickarna som har skyddat plåten från etsningsvätskan. Övriga partier är etsade.

Nästa steg är att plåten rengörs från dessa asfaltsprickar.

När plåten är rengjord och bearbetningsverktygen framplockade utbrister en påtagligt nöjd Catharina:
" - Det är nu det roliga börjar."

Grovgörat är klart och det subtila, konstnärliga arbetet tar vid i form av varsam bearbetning av plåten.

Det går inte att ta miste på att Catharina verkligen brinner för denna grafiska teknik.

För en oinvigd upplevs processen som otroligt tidskrävande - något att tänka på vid inköp av grafik. Vi hoppas med denna presentation ge en inblick i vilket enormt arbete som ligger bakom en etsning.

Verktyg för bearbetning av plåten.

Polerstål; verktyg för bearbetning av plåten. Polerstålet är ett mjukt rundat stålblad.

Skavstålet är en treeggad kniv.

Putsning med våtslippapper för metall.

Putsning med våtslippapper för att göra ytan ljusare och slätare - vilket i tryck medför en ljusare yta.

Närbild av bearbetning av plåten. Med skavstålet tonas ytan ljusare.

Närbild av bearbetning av plåten. Med polerstålet jämnas ojämnheterna i plåten ut och plåten tar då upp mindre färg på dessa partier.

De ljusare ytorna kommer även att bli ljusa i tryckningen på grund av att dessa ytor är slätare och medför att tryckfärgen fäster sämre där.

Resultat provtryck 2. I bilden ser vi hur en gråskala börjar växa fram. Plåten behöver dock ljusas upp ytterligare för att öka gråskalan och samtidigt skapa en större volym i bilden. Catharina fortsätter med det konstnärliga arbetet att putsa plåten.

Kopparplåten färgas in med tryckfärg på samma sätt som inför de övriga provtrycken.

Här ljusar Catharina upp området med ett så kallat skavstål.

Efter ett antal provtryck i svart känner sig Catharina nöjd med bearbetningen av plåten och nu är det dags för ett provtryck i en annan färg.

För varje tryck färgas kopparplåten in på nytt. Denna gång använder Catharina en grön tryckfärg - den färgnyans som hon har bestämt att det färdiga konstverket ska ha.

Kopparplåten placeras ovanpå mallen på tryckbädden.

Detalj - rättvänd kopparplåt.

Detalj - spegelvänd kopparplåt (vänd i datorn för att, i denna presentation, lättare kunna jämföra plåtens mönster med det i tryck).

I följande provtryck kan man följa och se hur volymen successivt arbetas upp i konstverket via fyra provtryck (kopparplåten har bearbetats mellan provtrycken) - fram till det färdiga resultatet i grönt.

Provtryck 1 - före akvatinten.

Detalj provtryck 2 - efter akvatint och bearbetning.

Detalj provtryck 5 - nu i den gröna nyansen.

Christina Wallnér och Karin Norén
Enjoy Scandinavian Art
Foto: No WaIT AB

Om du vill veta mer om olika grafiska tekniker så rekommenderar vi boken
"Vad är grafik" av Philip von Schantz och Jordi Arkö ISBN: 91-34-51261-6

Det är ur denna bok vi har hämtat en del fakta till ovanstående presentation. Boken beskriver flertalet grafiska tekniker som används idag, men i och med att vi lever i en föränderlig värld så utvecklas med tiden nya grafiska tekniker.